1999-2009

Napster v2.0 is now available! Download it now and join the internet music revolution!

Welcome to Napster, the future of music. Napster is the best search engine available, and the best way for users to find and download MP3s. By creating a virtual community, Napster ensures a vast collection of MP3s for download. Napster also eliminates the problems of conventional FTP transferring by using cutting-edge technology to ensure the completion of each MP3 transfer.

napster features include:

• Advanced Search System
  : Search every library online for songs - you can specify the minimum ping times, bitrates and frequency. All results are pinged to allow you to find the fastest site. The search is realtime, so the list of available songs you receive is reliable every time. Never again deal with tied up sites. If you cannot access the song, it simply does not show up in the results.

• Chat System
  : The easy-to-use napster interface allows users to chat with each other in a number of different forums based on music genre.

• Audio Player
  : Your choice of the internal napster player or an external MP3 player of your choice, making napster the most complete MP3 product on the market.

• HotList
  : napster’s hotlist allows users to keep track of their favorite MP3 libraries. The hotlist notifies users as to when their favourite libraries are online and accessible.

• Playlist
  : The playlist helps users maintain and manipulate MP3 playlists, so users can pick the order in which they wish to hear songs in their library.

• Feedback
  : napster contains a built-in form for submitting bugs, suggestions and comments. napster’s feedback provides the staff with an immediate way to realize concerns associated with the software.

napster.com 1999-10-08 @ Archive.org

Den 7 september 1999 släppte The Magnetic Fields sitt legendariska koncept-trippelalbum 69 love songs (wiki).

Ordet hyperdub, förklarar Kode9 i en intervju i The Wire, dök upp år 1999, i turbulenserna kring Cybernetic Culture Research Unit. Först var hyperdub en abstrakt idé, en koncept som försökte självförverkliga sin “bass materialism” i en lokalt förankrad musikkultur. Sedan blev det en webbsida och från 2004 en skivetikett, som strävade efter att realisera den abstrakta idén inom ramarna för det fenomen som av andra just hade fått namnet dubstep.

För precis tio år sedan, den 30 juni 1999, släpptes filmen South Park: Bigger, Longer & Uncut som i hög grad handlar om Kanada.
Även om South Park hade börjat sändas redan 1997, råder det ingen tvekan om det kan räknas till 1999-kulturen.

– Ja, det var 1999 som EU:s inrikes- och justitieministrar började arbeta med femårsplaner för en gemensam inrikespolitik. I det så kallade Tammerforsprogrammet, under det finska ordförandeskapet 1999, handlade det om hur EU skulle organisera och slå ihop institutioner och vilka gemensamma databaser som skulle skapas. Man satte även igång arbetsgrupper som skulle lägga fram förslag på hur datauppgifter skulle kunna kopplas samman. Allt för att bättre ”hantera migrationsflöden”, ”internationell terrorism” och ”våldsam politisk aktivism”.
– Sedan kom 11 september-attacken 2001 och program, riktlinjer och lagar som låg i startgroparna fick en rejäl skjuts framåt.

Mattias Monroy i Arbetaren

Söndagen den 13 juni 1999 hölls val till Europalarlamentet. Valdeltagandet sjönk till 38,8 %. Om valresultatet kan påpekas att kategorin “övriga partier” endast fick 0,5 % av rösterna. Följande övriga partier fick röster i valet:

Allianspartiet: 75
Crisis: 3
Dust: 3
Europeiska Arbetarpartiet-EAP: 99
Hej Du Partiet: 72
Kommunistiska Förbundet: 32
OBEROENDE LIBERALER: 24
Partiet för Naturens Lag: 435
Republikanerna: 33
Rättvisepartiet Socialisterna: 1430
SVERIGEDEMOKRATERNA: 8568
Strandskyddspartiet: 47
VIKINGAPARTIET Sverige UT ur EU: 64
Älta Skol- och Idrottsparti: 21
Andra beteckningar: 1125

Den 28 maj 1999 köptes Geocities av Yahoo för dyra pengar.
Innan 1999 hade Geocities varit en av webbens viktigaste sidor. Efter 1999 dalade dess stjärna snabbt. Tio år minus en månad efter köpet, kungjorde Yahoo sin avsikt att radera hela skiten, vilket fick nätarkivarier att agera resolut.

Lösningen till den digitala musikens distribution?
Under den tredje veckan i maj hölls Tokyo Business Show 99. /…/
visades ett nytt system som kan komma att bli en gångbar totallösning när det gäller distribution av digital musik.
/…/
Systemet består av – i korthet – en server, två varianter av nedladdningsenheter samt en uppspelare för ljud.
Nedladdningen kan ske antingen via en ‘automat’ kopplad till servern, eller en avkodningsmaskin för hemmabruk, kopplad till servern via telefonnätet.
Det medium man lagrar på är så kallade SmartMedia-kort, /…/
SolidAudio presenterade också en egen spelare, som påstås vara den minsta alla kategorier.
Den teknik man komprimerar informationen med kallas TwinVQ och skall enligt SolidAudio leverera ‘CD-kvalitet’ på bara 1/18 av minnesutrymmet jämfört med en CD.
En ny typ av ID-kryptering av informationen som kallas InfoBlind presenterades också. En säkrare och mer pålitlig teknik för att främja alla upphovsrättsinnehavare.
/…/
Chansen till att Jean-Michel Jarre och Per Gessle kommer få utbringa en upphovsrättslig skål, kanske har ökat en aning i och med detta systemförslag.
/…/
SolidAudio-systemet är planerat att lanseras i Japan under juli månad. [www.solidaudio.jpn.net]“

ur Musikindustrin, 21/1999

Låt oss nu se vad Svensk Bokhandel skrev för exakt tio år sedan, i maj 1999.

Under rubriken “Skojfrisk nättidning utauktionerad” visar sig IT-bubblan från sin bubbligaste sida. Ett gäng studenter lyckades, på skoj, auktionera ut sin lilla studenttidning på Ebay för tio miljoner dollar. “Loppmarknaden Ebay har samtidigt blivit så högt värderad på börsen att företaget nu kan gå på egen shoppingrunda och betala med aktier.”

“E-boken väntas erövra universiteten“. Redan då uppgavs läsplattor vara nära att slå igenom. Tio år har nu gått, och…

“Luddigare lag ger friare nätpublicering” – om den nya versionen av PUL, personuppgiftslagen, med mera.

Sist men inte minst trycktes ett längre reportage, rubricerat “Stärkt upphovsrätt väntas i den digitala världen“:

Men övergången från analogt till digitalt sätter ännu större saker på spel. Atomer går det att hålla kontroll på, med bits är det värre. I den digitala världen gör vi perfekta kopior och sprider dem vidare, snabbt och billigt. Bra, tycker läsare, tittare och andra användare. Farligt, tycker de som sitter på rättigheterna.

Artikeln omtalar de två Wipo-avtal från 1996 som – med katastrofala följder – skulle komma att reglera de ännu okända teknikerna för fildelning. Tolkningsläget var oklart gentemot de digitala tekniker som ständigt producerar kopior:

Huvudfrågorna inom EU är vilken makt upphovsmännen ska ha över alla tillfälliga kopior som skapas när ett verk används på Internet och vilka undantag som ska få göras i upphovsrätten när det gäller exempelvis bibliotekens möjlighet till ”utlåning” och kopiering för privat bruk.
När WIPO:s fördrag slutligen antogs hade skrivningarna om upphovsmannens reproduktionsrätt för flyktiga digitala kopior strukits. Motståndet från bland annat Sverige var för stort. Det betyder att Bernkonventionens grundprincip, att upphovsmännen äger uteslutande rätt att låta mångfaldiga sina verk, fortfarande gäller. Det lämnar i sin tur fältet fritt för olika tolkningar.
EU-kommissionen klassar all kopiering som exemplarframställning, även den som sker flyktigt och automatiskt till datorns hårddisk och bildminne när vi tittar på en webbsida. Å andra sidan vill kommissionen göra ett obligatorisk undantag för dessa tillfälliga kopior som krävs för att kunna ta del av verket och som saknar ekonomisk betydelse. Undantaget ska inkludera mellanlagring på nätets serverdatorer och ”surfning”. EU-parlamentet tillägger att det i så fall måste vara godkänt i lag eller av upphovsmannen och att undantaget kan gälla mellanlagring och surfning.

Henry Olsson säger till Svensk Bokhandel att tilltron till
angående processerna i Bryssel:

– Trenden är att upphovsrätten stärks, men det finns också starka krafter som försöker lyfta fram sina intressen, främst telekom-företag och biblioteksorganisationer. Det pågår en intensiv lobbying här nere, berättar han.
/…/
Men tilltron till de grundläggande principerna med rötter i 1800-talet är stark.
– De ursprungliga systemen har stått sig och kommer att stå sig, trots de tekniska utmaningarna, säger Henry Olsson på justitiedepartementet.

“The end of privacy” löd budskapet på framsidan av The Economist, den 1 maj 1999. Intressant nog kan artiklarna fortfarande hittas i fulltext. På ledarsidan skriver The Economist:

Privacy is doomed for the same reason that it has been eroded so fast over the past two decades. /…/ Privacy is a residual value, hard to define or protect in the abstract. The cumulative effect of these bargains – each attractive on their own – will be the end of privacy.
For a similar reson, attempts to protect privacy through new laws will fail – as they have done in the past. /…/
Policing the proliferating number of databases and the thriving trade in information would not only be costly in itself; it would also impose huge burdens on the economy. Moreover, such laws are based on a novel concept: that individuals have a property right in information about themselves. Broadly enforced, such a property right would be antithetical to an open society. It would pose a threat not only to commerce, but also to a free press and to much political activity, to say nothing of everyday conversation.

Inne i tidningen fanns ett fördjupande reportage, där det bland annat stod att läsa:

This year both Intel and Microsoft have run into a storm of criticism when it was revealed that their products–the chips and software at the heart of most personal computers–transmitted unique identification numbers whenever a personal-computer user logged on to the Internet. Both companies hastily offered software to allow users to turn the identifying numbers off, but their critics maintain that any software fix can be breached. In fact, a growing number of electornic devices and software packages contain identifying numbers to help them interact with each other.

Felix Stalder skrev en kommentar på Nettime som även publicerades i Heise under rubriken “The End of Privacy as the Triumph of Neoliberalism“.
Enligt honom var artikeln i The Economist ett paradexempel på nyliberal ideologi som framställer djupt ideologiska uppfattningar som “naturliga” eller “realistiska”:

In this case, ubiquitous creation of sensitive personal data and access to them by anyone able to pay for it. What is natural about that? Nothing! While it is indeed difficult to control digital information once it has been created or gathered, it is possible to prevent data from being created. The introduction of the Pentium III chip (with sports a unique ID number that can be retrieved over the Net) has nothing to do with the unstoppable “tidal wave” of technological progress, but everything with the transformation of the Internet from an environment built for information sharing to one optimized for information selling. /…/
Data trails, as anything online, are constructed, and their paths are indicative of the culture and interests of those constructing them.